onsdag 14 mars 2012

Att ta bussen eller gå?

Häromdagen hade jag ett ärende i Vasastan. Eftersom jag hade en tid att passa tog jag bussen. Resan tog exakt 43 minuter från dörr till dörr. Eftersom hela sträckan från Söder var 5,6 km innebar det en medelhastighet på knappt 8 km per timme från dörr till dörr. Visserligen går bussen något fortare. Enligt tidtabellen kör buss nr 2 i 12 km per timme från Sofia till Norrtull. Men jag har också en sträcka till och från hållplatsen att gå, och dessutom en väntetid som i genomsnitt är knappt 3 minuter i högtrafiktid. Buss 2 är en stomlinje som ska kunna hålla en relativt hög medelhastighet, bland annat med reserverade körfält, långa hållplatsavstånd och hög turtäthet. Andra bussar med tätare mellan hållplatserna och sämre turtäthet får lägre medelhastighet.
Stomlinje nr 2
När ärendet var avslutat valde jag att gå hem, eftersom jag inte hade en tid att passa. Det tog mig 50 minuter, alltså 7 minuter mer än bussen. Då har jag räknat in att jag fick stanna vid övergångsställen och vänta på grön gubbe några gånger. Samtidigt kunde jag gå en rakare väg än bussen, bara 4,3 km. Jag gick alltså med drygt 5 km per timme. Hade jag klarat att gå i 6 minuter per timme hade jag gjort det på samma tid som bussen, 43 minuter, men då hade jag kanske blivit lite svettig. Genom att gå i rask takt kan man ofta tidsmässigt konkurrera med att åka buss, i alla fall i innerstaden. En rask promenad är dessutom bra för hälsa och välbefinnande.
Fotgängare
Från Kvarnberget mitt på Södermalm, där jag bor, kan jag nå i stort sett hela innerstaden utom västra Kungsholmen och Gärdet inom 45 minuter till fots. Jag kan dessutom nå Liljeholmen, Årsta, Hammarby Sjöstad och västra Sickla. Inom detta område bor det mer än 300 000 människor och det arbetar mer än 350 000. Det är en sjättedel av regionens befolkning och en tredjedel av alla arbetsplatser. Tack vare att den centrala staden är så tät skulle jag i stort sett kunna bo, arbeta och uträtta de flesta ärenden utan att vare sig använda bilen eller kollektivtrafiken. Jag kan göra det till fots, det äldsta och fortfarande det bästa av transportmedel.
Område tillgängligt inom 45 minuters avstånd från Kvarnberget till fots.
Skulle jag bo i en av de yttre förorterna, till exempel i Upplands Väsby, skulle jag inte kunna nå mer än dem som bor och arbetar i samma kommun inom 45 minuter till fots. I den täta kvartersstaden sker omkring en tredjedel av alla resor till fots. I gles småhusbebyggelse är denna andel bara några få procent. 
Färdmedelsval för boende i olika bebyggelsetyper.
Genom att stadens bebyggelse under lång tid har spridits ut allför glest har vi också förstört möjligheterna att bibehålla en hög andel gång- och cykeltrafik. Detta kan vi i viss mån reparera genom att förtäta den redan byggda staden. Det är inte innerstadens bebyggelse som i första hand behöver göras tätare, utan bebyggelsen i ytterstaden och i Stockholms grannkommuner. Då kan allt fler människor uträtta ärenden till fots eller med cykel. Människor som rör sig till fots är alltid potentiella kunder till butiker och kaféer de passerar. Därför blir stråk med många fotgängare intressanta platser för etablering av butiker och kaféer vilket leder till ett livligare stadsliv.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar